Varmt Välkommen till Min PerserVärld…

Jag och min familj bor och stormtrivs i vårt “lilla” vackra hus. Mitt i de vackra “Änglagårdstrakterna” runt Ulricehamn.

Vår hund Bonzo (en Schäfer) och alla katterna, njuter av livet ute på landet. 

”Mitt liv är min hobby” sa en välkänd artist för några år sedan i ett personligt reportage.
Och jag håller fullständigt med för mina katter är både mitt ”liv” och min hobby.

Jag är så gott som född in i kattvärlden – för min far var även han en stor kattälskare. Ja, för att inte tala om stora delar av tjocka släkten nere i Småland.

Min dröm redan som barn var att någon gång få äga en katt med en lång, mjuk och burrig päls som jag kunde borra ner hela mitt ansikte i. Bara tanken på att få känna värmen, njuta av doften från kissens päls och få drömma mig bort till ljudet av ett dovt spinnande – höll hoppet levande.

Och sedan 1988 har jag faktiskt varenda dag kunnat göra just det. För då hämtade jag hem min allra första Perserkattunge. En svartskölpaddsfärgad hona. S*Bubbles av Shiraz hette hon.
Men för mig var hon enbart Tussan.
På juldagen 1990 klockan 14.15, mitt i Mary Poppins på TV satte så denna lilla Tussan sina första små kattungar till världen. Och jag vet inte vem egentligen som var lyckligast – jag eller katten.

4 söta små ungar växte upp och blev senare till lika stor glädje för sina nya ägare som de var för mig.
Den enda honan i kullen – en blåsköldpaddssmoke kunde jag bara inte skiljas från.
Som liten kattunge överlevde hon mot alla odds ibland “naturens grymma lagar”.
Efter mycken oro, omsorg och kämpande som det blev – är hon den katt som för alltid kommer att äga en speciell plats i mitt hjärta.

Hon fick därför namnet Baby Blue och lade därmed grunden till Ladyhawk´s Perser.
Därför får hon nu här stolt pryda en alldeles egen sida.

Under några år därefter ställde jag ut mina katter tillsammans med ägarna till de andra kattungarna. En kul och lärorik tid. Men sedan tog jag en lång paus i närmare 20 år.

Under årens lopp har flera små trogna livskamraters liv och öde passerat revy. I mina ögon alla lika älskvärda och underbara.
Ja, alla har de genom sin personlighet och speciella egenheter lämnat sina små ”spår i sanden”.

Min lilla Baby Blue – Höna Böna kallad, levde i 17,5 år.

Och precis som jag lovat henne
fick hon tryggt och stilla den sista dagen i sitt liv somna in i sitt hem liggandes i min famn.

2009 vaknade så intresset för min egen uppfödning till liv igen och jag vill nu åter ge möjligheten och förmånen till andra kattälskare att få äga,

 lära känna och se Persern – denna underbara katt, med sitt ”hjärta av guld”..…..med samma ögon som jag.